God Jul till alla arbetskamrater!
I år ger jag en musikalisk julklapp till alla mina arbetskamrater. Det är kanske inte mycket att hänga i julgranen, men jag kan ju ändå garantera att ni inte får något som ni redan har. Alla vet nog inte att jag ägnar mig åt sådant här på min fritid, men nåt ska jag ju göra när jag inte är på Filmstaden. Vill ni spara ner klippen får ni högerklicka på länkarna och spara som, annars spelas allt upp direkt från servern. För att ladda hem noterna kan ni klicka på symbolen för Adobe Reader.
All musik är i pianoversion och är komponerade mellan augusti och december 2012. Jag lämnar ingen kvalitetsgaranti på musiken och alla kompositioner levereras "as is" 
Jenny - Audentes Fortuna Juvat*, Opus 192 (Vals) 
Lennart - Laterna Magica, Opus 194 (Kadrilj)
Therese Ö - Flickan från Östra Ve, Opus 180 (Vals)
Anna - En Afton i Hästviken, Opus 185 (Polka mazurka)
Lisen - Nil Desperandum!** Opus 166 (Vals)
Sandra - Sandra-Quadrille, Opus 183 (Kadrilj)
Lina - Ni Hao Ma?***, Opus 191 (Polka)
Lydia - För Lydia, Opus 158 (Polka mazurka)
Marcus - Marcus E. Erikssons Paradmarsch, Opus 190 (Marsch)
Linnéa - Nu drar vi! Opus 187 (Polka)
Kristina - Kungsbackajäntan, Opus 188 (Polka mazurka)
Nikolina - Nikolina-Polka, Opus 186 (Polka)
Irene - Den ljuva Irene, Opus 172 (Vals)
Anders - Mac Gajjver!, Opus 184 (Marsch)
Lars - Biografpolka, Opus 189 (Polka)
Micke - Bollen är rund, Opus 181 (Polka)
Fredrik - Hård som Flinta, Opus 193 (Polka)
Therese L - Therese och Vodka (hennes hund), Opus 182 (Polka mazurka)
* (lat.) Lyckan stå den djärve bi. ** (lat.) Förtrösta icke. *** (kinesiska) Hur står det till?
Kompositionsformer
Som lite hjälp för att ni skall förstå lite av de olika kompositionernas sammansättning, följer här en liten beskrivning av varje typ. Det mesta av min musik är inspirerad av familjen Strauss, som verkade i Wien mellan c:a 1820 - 1900 (och nej, Marcus, inte i 40 minuter utan i 80 år).
Valsen
Wienervalsen har sitt ursprung i den gamla tyska ländlern, en dans i långsam 3/4-takt och den gjordes populär av de båda vännerna Johann Strauss och Josef Lanner under början av 1800-talet. Då Wien var platsen för dessa herrars arbete och utveckling av dansformen har den nya vals som uppstod för alltid blivit synonym med staden. När Lanner och Strauss bröt med varandra (de var i stort sett ovänner fram till Lanners död 1843) var det främmst Strauss som förde utvecklingen framåt och som stod i rampljuset i Wiens danssalar. När hans son Johann (d.y.) tog upp kampen förädlade och fulländade han wienervalsen på ett sätt som till dags dato inte överträffats.
En klassisk wienervals består av ett flertal valser som är sammansatta till en sammanhängade komposition. Först och främst har vi introduktionen och denna behöver på intet sätt vara skriven i 3/4 utan kan lika väl ha ett marschtempo eller vara skriven i 2/4. Efter introduktionen letar man sig fram till den första valsen kallad (otroligt nog) Vals 1. Denna har, precis som de efterföljande valserna, två teman benämnda A och B. I regel består varje tema av 16 takter, men det finns några undantag som bekräftar regeln. En komplett vals har för det allra mesta fem valser med vardera två teman och dessa varierar i tonart från tonika till dominant, subdominant och ibland även språng till övriga intilliggande harmonier, ibland även molltonarter. Det hela avslutas med en coda, en svans som innehåller citat från tidigare teman och som avslutas med en upprepning av den allra första valsen, Vals 1A innan den virvlande avslutningen.
Om vi skall ta ett praktiskt exempel på en klassisk valskomposition kan vi ta Johann Strauss d.y:s opus 32, Irenen-Walzer, som ser ut som följer (:|| betyder repris):
- Introduktion
- Vals 1A :|| Vals 1B :||
- Vals 2A :|| Vals 2B :||
- Vals 3A :|| Vals 3B :||
- Vals 4A :|| Vals 4B :||
- Vals 5A :|| Vals 5B :||
- Coda med citat från Vals 3A, 2A och 2B, samt avslutad med Vals 1A
Polkan
Polkor är skrivna i 2/4-takt och finns i några olika versioner. Först och främst den vanliga polkan som spelas i ett lagom tempo, varken snabbt eller långsamt. Sedan har vi den franska polkan, polka francaise, som är en långsammare och mer graciös version och som gjordes populär framför allt av Johann Strauss d.y. och hans broder Josef. Slutligen finns den snabba polkan som i hastighet närmast liknar galoppen som under stundom kunde anses vara så halsbrytande att den var farlig att dansa till.
En polka så som familjen Strauss skrev den består av en huvudsektion och en undersektion, ofta kallad triodel där huvudsektionen repeteras efter triodelen spelats. Man skulle kunna karaktärisera en polka som A-B-A-C-D-A-B-A, men om tittar närmare på den och använder samma analogi som när man dissekerar en wienervals så blir formen 1A 1A 1B 1A 2A 2A 2B 2B 1A 1B 1A. Hur som helst är det i regel fyra teman som utgör en polka, två i varje del. Första temat spelas som regel två gånger följt av tema nummer två och sedan en upprepning av det första temat. Triodelen består av två teman som repeteras en varsin gång innan man återgår till första temat, andra temat och slutligen första temat igen. Ibland spelas första temat två gånger även andra gången precis som i början, men det är inte alla polkor som gör detta.
Marschen
Det finns många varianter på marscher. Tyska marscher, engelska marscher, franska marscher och amerikanska marscher. Listan fortsätter, men jag har ingen avsikt att täcka in alla variationer som finns. Mina marscher är kanske inte varken tyska eller österrikiska av sig, kanske inte heller svenska, men de följer, mer eller mindre, ändå samma standardform som pappa Strauss så enormt kända Radetzky-Marsch.
En marsch skrivs som regel i 4/4-takt och består av två delar, en huvuddel och en triodel. Efter trion brukar första delen repeteras. Med andra ord har den samma uppbyggnad som polkan (eller om det är tvärtom) och ofta spelas också denna repris rakt igenom, det vill säga att efter triodelen spelar man marschens första del utan repetitioner.
Polka mazurkan
Det var främst Johann Strauss d.y. som lyfte fram denna kompositionsform, en form som sedan fulländades av hans broder Josef. En polka mazurka är en mazurka, det vill säga en dans i 3/4-takt, vars uppbyggnad är den samma som en polka. Alltså består den av fyra teman fördelade på en huvuddel och en triodel. Josef Strauss kompositioner Die Libelle, Brennende Liebe och Die Schwätzerin är lysande exempel på denna typ av dans.
Den växlar ofta mellan dur och moll och triodelen kan ibland ha lite annan utformning än "standard" som är C-C-D-D. Det händer att man väljer C-D-D-C eller till och med C-C-D-D-C innan huvuddelens A och B temat återvänder.
Själv har jag tagit till mig polka mazurkan och gjort den till en av mina oftast förekommande verktyper. Kanske för att det är enkelt att leka med harmonierna och för att den inte kräver lika mycket energi som att skriva en komplett wienervals. Jag vet inte, men jag tycker om den och använder den som sagt lite då och då.
Kadriljen
En kadrilj eller quadrille är en sexdelad dansform som familjet Strauss ofta använde sig av, speciellt när de gjorde egna verk baserade på andras melodier. Många av den tidens operor blev populära tack vara att musiken spreds via balsalarna lika mycket som på operascenen. Johann Strauss d.ä. har några kadriljer med fem danser, så kallade pariserkadriljer och detta är den ursprungliga formen innan man lade till det som idag är dans nummer fyra.
Dansernas namn och taktarter är som följer:
- 1. Pantalon (Byxa), 6/8 eller 2/4
- 2. Eté (Sommar), 2/4
- 3. Poule (Höna), 6/8 med två takters introduktion
- 4. Trénis (Efter en känd dansör), 2/4
- 5. Pastourelle (Herdinna), 2/4
- 6. Finale (Final), 2/4 med två takters introduktion
- Pantalon: A B A C A
- Eté: A B B A
- Poule: A B A C A B A
- Trénis: A B B A
- Pastourelle: A B C B A
- Finale: A A B B A A
Sidan uppdaterad måndag den 2 maj 2016, Jan B. Larsson © 2005-2012